Arkiv
Henrik Andersson
”Repetition”
Ett projekt av Henrik Andersson
inom BAC produktion in residence (PIR)
När den amerikanska militären intog Falludja i Irak ackompanjerades de av ”Hells Bells” (AC/DC) från stora högtalare samtidigt som böneutroparnas uppmaning till Jihad hördes från minareterna.
Musik, religion och kulturell identitet är bärande element när Henrik Anderssons presenterar nya arbeten på BAC i Visby. Det centrala verket i utställningen, använder Visby Domkyrkas klockspel för att understryka hur ljud används i det offentliga rummet, och det starka inflytande som kristendomen har på vår kulturella identitet.
Utgångspunkten för ”Repetition” är en interdisciplinär ambition där värden från olika institutioner interagerar. I detta fall utgörs de av kyrkan och konsten som har en i stora stycken gemensam historia. På samma sätt återknyts den historiska relationen mellan en europeisk respektive arabisk musiktradition genom att belysa deras gemensamma grund i det klassiska arvet. Kyrkobyggnaden i Visby har sina rötter i medeltiden, och på den tiden är det under arabisk influens som musikteorin i Europa utvecklas. Som exempel kan nämnas Al-Farabis monumentalverk Musikens stora bok, som lästes vid dåtidens universitet, i Paris likaväl som i Bagdad.
Europeisk och arabisk musiktradition har mot vad många kanske tror en så historiskt nära relation att de skulle kunna sägas utgöra varandras förutsättningar snarare än motparter. Detta verk belyser det faktum att kulturella skillnader konstitueras och skapas utifrån en ide. I dag när stora intressekonflikter präglar dessa bägge kultursfärers relationer till varandra ställer ett verk som ”Repetition” viktiga frågor om humanism, identitet, likhet och olikhet.
I utställningen ingår ytterligare tre nya verk. En vacker basfiol står som representant för konstens sinnlighet och det förfinade handlaget, eller bilden av kvinnan med referens till Man Ray. I Henrik Anderssons tappning degraderas konsten och det mänskliga handlaget mekaniseras när den eviga tonen utförs av de slirande hjulen på en parasiterande leksaksbil av modell machojeep.
En karta i rummet för tankarna till Öywind Fahlströms världspolitiska interaktiva spel, med en liknande lekfullhet och komplexitet. Med referenser till politik, musik och konst ges en rapport om den globala situationen. Kartan representerar även vår subjektiva syn på världen, och påminner om att även denna vanligaste version av vår världsbild är en konstruktion.
Det sista verket i utställningen är en uppspelning av Folkpartiets partiprogram för integration och tvång på svenska språkkunskaper. Här sker uppläsningen av en tysk automatisk SMS-tjänst som tolkar texten som tysk eller engelsk: När dess ursprung inte kan identifieras tvingas den in i en stereotyp form som gör den närmast obegriplig.
Musik och ljud är återkommande teman i Henrik Anderssons konstnärskap. Han är samtidigt aktuell på Index i Stockholm med ett nytt ljudverk; “If it’s not love then it’s the bomb that will bring us together”. Arbetet utgår från den skrämmande kraften i en kärnexplosion och dess lågfrekventa vibrationer genom hela planeten som konstnären transformerat till ett hotande muller.
Henrik Andersson är utbildad på Högskolan för Film och Fotografi i Göteborg och på Konstfack i Stockholm. Tidigare har han medverkat på bl a, Moderna Museet, Färgfabriken och Hamburger Banhof i Berlin. Han har även gått Konstfacks curatorutbildning, och varit co-curator för Göteborgs internationella konstbiennal.
Tack till Visby Domkyrkoförsamling.